Att svetsa igen småhål med mässingsbit bakom plåten

Läste om ett enkelt men beprövat gammat svetstips i senaste numret av Classic Motor nr 2/2010 som jag provade i kväll och det verkar lovande. Om man har ett litet hål som man vill bygga igen med svetsen utan att bränna sönder den tunna plåten kan man trycka fast en mässingsbit som täcker hålet bakom och vips får du en svets som lägger sig fint mot mässingen där svetsen inte fastnar och du kan nu mycket enklare bygga upp hålet. Hade hört detta tidigare men ibland kan man behöva bli påmind...

Mässingsplåt var bristvara hemma men jag hittade en VVS mässingsplugg som jag klämde fast med i detta fall jordklamman till svetsen.

Resultatet blev riktigt bra och med bara slipande på ena sidan, baksidan var redan jämn och fin.

Underredet grundlackat

Efter mycket slipande såg det ut så här sent i går kväll.

och i kväll söndag vart det ytterliggare en del slipande för att få bort de sista färgresterna jag missade i går kväll.

Efter 2 timmars sista slipande och garaget uppvärmt med 2 byggfläktar och 500W lampa så kördes kompressorn igång och färgsprutan togs fram. Grundfärgen "Hagmans 2-komponent vattenburen Epoxyprimer CA-V" blandades till 4 dl som räckte till ca 1/2 av bilens underrede och nedre del av fronten som nu är grundlackade.

Äntligen...

Olofströmskänsla

Då har det slipats helt plåtrent i 3 timmar tills stålborste rondellen med vinkelslip var slut och 1/3 av bilens underrede är nu klar för grundlackering.
Byxor och tröja har ett antal lossade bitar av den fd rondellen och man känner sig nästan som en igelkott, skyddsglasögon ett måste...
Men fint vart det och sen tvättade jag med Lacknafta för att få bort sista smutsen och ev feta ytor.
Tyvärr kan jag inte bjuda på några bilder i kväll då digital kameran krånglar, men det skall fixas innan lackering i morgon.

Historik från USA

I väntan på att kylan skall släppa järngreppet så har jag ägnat lite tid åt att fortsätta efterforskningarna om tidigare ägare i USA och bilens liv där fram till 1989.



Var i kontakt med P1800 klubben i USA "Volvo Sports America" http://www.vsa.org/ under VSA finns bl.a en aktiv sektion i Seattle, Washington som finns på http://www.psvsa.org/ , svaret från en mycket trevlig styrelsemedlem är att pga -"Very strict privacy laws in USA we have big problems in tracing previous owners on cars, it is only the police or via law enforcement this information can be availabe".

Så där försvann det lilla hopp, nu när jag hade hittat Florida registreringsnumret...
Men idag fick jag svar från familjen som importerade bilen 1989 till Sverige och den såldes troligtvis i Tampa i Florida av en privatperson. Familjen tog in två P1800ES min guldmetallic från 1973 och en vit ES från 1972 efter att ha bott i San Augustine i Florida under några år.

Så vad jag har fått fram är följande:

Kontrakt skrev 20 September 1973 med Mr R Bray South Daytona och säljare var Mr F Hougham på Volvo Daytona Beach och det var deras 134e nya bil de sålde sedan starten 1971, leverans skedde några dagar senare den 24 September med A/C och AM/FM radio monterad av Volvo Daytona Beach.

Därefter finns ingen uppgift förrän 14 August 1986 då ett gult "Florida Vehicle Registration Certificate" utfärdas på Mr A Baker i Lutz, Florida där registreringsnumret finns angivet.

1989 säljs bilen till den svenska familjen från en privat säljare i Tampa, Florida och skeppas över till sverige där den tullas in i April 1989 och får svenskt reg.nummer.

Slipning svetsfogar och kontrollmätning kaross

-17 grader visar termometern och har precis kommit in från garaget efter en kontrollmätning av vissa mått på karossen enl. Volvos verkstadshandbok. Vill stämma av kryssmåtten då bilen verkar har besökt diket någon gång tidigare i livet men som tur är var måtten ok. En referenspunkt vid bakaxeln var inte helt enkel att hitta men jag tror jag tolkade måttritningen rätt.

Har även slipat på svetsfogar. Kallt som sagt men torr och fin luft så de renslipade ytorna verkar inte ta skada att stå omålade en stund till.
Hoppas kunna ta fram färgsprutan snart när temometern visar mer normala temperaturer tillsammans med byggfläkten.